Kyrkan har alltid varit en del av Solveigs och mitt liv- Solveig var söndagskolelärare i sin ungdom. Hon har alltid varit en troende och flitig kyrkobesökare. Mina kyrkoaktiviteter mellan konfirmationen och engagemanget i Stenkullens kyrka var sporadiska. När ett par av våra barnbarn fick ta del av Stenkullens kyrkas barnverksamhet i början av 1990-talet upptäckte vi den trivsamma kyrkan. När vi sedan flyttade till Stenkullen blev den ”vår kyrka”.

Vi blev flitiga kyrkobesökare och engagerade oss också i med stöd för dess olika verksamheter. Men först när Carin Ringlander Coxner kom till Stenkullens kyrka från Härlanda församling blev det riktigt fart på aktiviteterna. Tillsammans med arbetslaget i kyrkan utvecklade man verksamheten och ”moderniserade” gudstjänsten – se dokumentet Stenkullen efter 2010.. Detta resulterade i att ”tröskeln” för kyrkobesök sänktes och besökstalet ökade nästan lavinartat. Detta var något vad människorna önskade sig av kyrkan.

När Carin återvände som kyrkoherde till Härlandaförsamlingen rekommenderade hon kollegan Eva Gripenby till tjänsten i Stenkullen. Eva fortsatta i samma anda att utveckla verksamheten tillsammans med teamet: Britta Dahlberg, Christina Sjöholm, Karin Hilmarsch och Mercedeh Lolavar.

Själv engagerades jag under åtta år som ledamot i kyrkorådet och som kyrkvärd. Solveig började med ”kyrksoppor”, som tillsammans med en vardagsgudstjänst blev mycket uppskattat.

Kyrkorådet är ett kapitel för sig som jag ogärna ger mig in på. Jag kan bli för aggressiv då. Emellertid försökte jag företräda och tala väl om Stenkullens kyrkas verksamheter. Ofta möttes jag av ”Jantelagen”. Man ansågs för duktiga och för självständiga i Stenkullen.

 Avslutningsvis:

Vi summerade den fantastiska perioden 2000 – 2010 i en broschyr – Stenkullen efter 2010. Den bifogas i ett pdf-dokument – ta del av det!

Där avslutade vi med önskan om framtiden som så:

 Vi ser framtiden an med tillförsikt. Den 50 %iga ökningenav det totala antalet kyrkobesökarr vill vi naturligtvis öka till det dubbla inom en tioårsperiod. Vi arbetar på att nå ut till människorna i det omgivande samhället med det kristna kärleksbudskapet, som kan förändra världen!

  En annan enskild aktivitet som bör nämnas om Framtiden var det möte i Stockholm som John Molén och Bengt  bevistade: Onsdagen den 21 mars och torsdagen den 22 mars 2001 samlades förtroendevalda, anställda och frivilliga från hela Sverige till två idérika dagar om kommunikation och medier i Svenska kyrkan.

   Ett av seminarierna var särskilt intressant: ”Svenska kyrkan i hyperkonkurrens och kulturell mångfald: Hur ska vi hantera "kampen" om människors tid, uppmärksamhet och värderingar? Förutsättningar, krav, hinder och möjligheter. Vilka slutsatser ska kyrkans folk dra?

Det är två bilder av kyrkan som dominerar. Den gamla stela kyrkan som står för stränghet och slutenhet å den ena sidan och den nya moderna kyrkan som är öppen, tolerant och kärleksfull, å den andra.

Svenska kyrkan finns inte bland de organisationer i samhället som toppar listan på organisationer med gott rykte. Där platsar Cancerfonden, Röda Korset, Rädda barnen och Bris medan kyrkan får finna sig i att tillsammans med LO och Saf tillhöra en lägre kategori.

Kan man förnya och utveckla samtidigt som man upprätthåller traditioner och förvaltar kulturarv? Den utmanande frågan ställde Modig på basen av sin undersökning.

Se bifogad PDF-fil : Svenska kyrkan i hyperkonkurrens och kulturell mångfald

I Stenkullen var trenden att ”modernisera” kyrkan. Det upplevdes positivt av både församlingsbor och anställda men ….

Nu blev det tyvärr inte så, Den populäraste och mest aktiva kyrkan i församlingen lades ned 2014 ”på grund av dålig ventilation”. Inte nog med att mer än 20 års lokal kyrkohistoria gått ur tiden – ur tiden gick också ”Stenkullenandan” tillsammans med hela det väl fungerande teamet i Stenkullens kyrka och säkert många kyrkobesökare kanske också betalande församlingsbor.  

Enda trösten är att köpare av kyrkan 2016 var Montessori, som planerar barnverksamhet i lokalerna.