Apoteken

Ett av mina först utskrivna recept var på stärkande medicin till min far. Det fick bli det på 50-talet vanliga Vin de Vial.

Eftersom det stod för ”vin” så tyckte jag att doseringen ”ett snapsglas till maten” var adekvat. Det tyckte inte apotekaren så jag fick ändra till en matsked till måltid. Så kan det gå och gick fler gånger med receptskrivning och apotekskontakter.

Recepten på 1950-talet kunde fortfarande se ut som så:

Rec/

Infusum amarum alk.             300

Tinc. Belladonnae                    10

Papaverin HCl                         16

Chlorbutol                                2

MDS. 1 mtsk 1/2 tim före maten.

 

(mot magbesvär)

Rec/

Sol. Atropin sulf.            0,015/300

Papav. HCl                               1

Magn. ox. lev.                          8

Bism. Subcarb.

Syr. Sacchari  aa                    10

MDS. 1 dsk 4 ggr dagl. Före maten

(mot magbesvär)

Rec/

Gutt. Nitroglyc.                         2

Papav. HCl                             0,8

Fol. digit.                               3,5

Adocardin

Diuretin  aa                              6

Ol. Cacao                                10

Ol. Amygd.                               5

M f pil.      N:o C

DS. 1 piller 3 ggr dagl 5 dagar i veckan

 

(mot hjärtbesvär)

Rec/

Extr. Bellad.                           1

Pap. HCl                                2

Phenemal                              3

Kal. Jodid                            10

Theobromin                         10

Coffein c. Natr. Benz.              5

Rad. Glyc.                              3

Extr. Ad pil.                            6

M f pil.        N:o CC

DS        2 piller tre ggr dagl.

(mot luftrörsbesvär/astma)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det hände att pillret blev för stora i omfånget, varför apotekaren fick påpeka det och fråga om det rörde sig om ett stolpiller.

Som vanligt på landsbygden ringdes medicinrecepten in till närmsta apotek, som sände medicinerna med lämplig kommunikation tillbaka i ”medicinlådan” oftast till en lokal affär eller postkontor. Det gällde för doktorn att ringa upp i tid om patienten skulle få sin medicin samma dag. Se IngaLill Ankéns berättelse.

Tre apotekare minns jag särskilt med glädje.  Sune Persson, Birger Krantz och Gunnel Anderberg..

Sune Persson, apotekare i Överkalix i 10 år under den tid då jag verkade i K0rpilombolo. Vi umgicks en del där även utanför arbetet. Han bjöd bland annat på segeltur på et större sel i Kalixälven. Att segla var hans vurm. När han flyttade till Älvängen blev det ett sommarställe på Mollösund på Orust, där han fick båtplats. I Älvängen var min svåger Ralf Blomqvist provinsialläkare och fick samma goda kontakt med Sune. Efter pensioneringen flyttade han och hustrun Iris, som också var farmaceut, till Mollösund. Där var han aktiv med olika hobbies bl.a. schackspelande på dator tills han sitt sista år fick plats på serviceboende i Henån. Solveig och jag besökte honom där veckan innan han gick bort 94 år gammal.

Birger Krantz, apotekare i på apoteket Granen i Lerum1954 – 1970.  Apoteket Granen i Lerum inrättades 1948. Lokal i ett hus intill provinsialläkarmottagningen strax norr om Lerums järnvägsstation. Dess förste innehavare var Folke Schmeling. Han efterträddes av Birger Krantz 1954. Samtidigt som Brobackens vårdcentral flyttade in i Hälsohuset i Lerum flyttade apoteket över dit i bottenvåningen mot Brobacken. 1980 tog Gunnel Anderberg över apoteket som 1985 flyttade till den nya vårdcentralen vid Göteborgsvägen.
Yvonne Eriksson, apotekstekniker berättade: ”Jag började som 17-åring 1961 som elev på det ursprungliga apoteket i det ”röda huset” invid ett liknande som var läkarmottagning. Birger Krantz med familj bodde i övervåningen i apotekshuset. Hustrun Inga också apotekare arbetade på apotek i Sävedalen och på Kronan i Göteborg.
Till en början var apoteket i Lerum filialapotek till Lejonet i Göteborg. En del varor levererades därifrån liksom från ADA – Apotekens droghandel. Sprit kom i stora damejeanner. Spriten användes bl.a. av diabetiker för att förvara sprutorna och injektionsnålarna i. Örter av olika slag också som såldes i torkad form till kunder som örttéer. Läkemedelslåda sändes till Floda och Tollered.
På den tiden var apoteksarbetet helt annorlunda. Någon information till kunderna gavs inte. Man lämnade in sitt recept och fick ut medicinen i en sluten påse. Man gjorde olika dekokter och piller enl. läkarrecept.

Av apotekaren fick vi läkare en god glögg till varje jul.

Gunnel Anderberg var den moderna ambitiösa yrkeskvinnan. Vi hade goda relationer både privat och i yrkeslivet. Hon ställde upp och bidrog till utvecklandet av läkemedelsmodulen i vårt datoriserade journalsystem i Gråbo vårdcentral i mitten på 1980-talet. Vi kunde skriva recept vid läkarexpeditionen och det hamnade per kabel på det lokala apoteket. Väldigt före sin tid då.

Ett annat gemensamt projekt var att publicera en ”Sköt om dig” broschyr. I broschyren kunde man finna telefonnummer till Din vårdcentral i Mittenälvsborg och till Jourcentralen samt hänvisningar till alla de upplysningsskrifter som apoteken kunde ge dig gratis. Dessutom kunde man få egenvårdsråd för många upplevda problem. Olika delar av innehållet kom att regelbundet publiceras i lokalpressen med kommentarer av distriktsläkare och möjligheter för läsarna att ställa frågor.

Sist men inte minst var min kusin IngaLill Ankén anställd på apoteket Vasen i Göteborg, dit jag ringde in mina recept från Gråbo läkarstation. Medicinerna kom sedan med Västgötabanans tåg till tätorterna i Stora Lundby kommun. Hennes berättelse om arbetet där finner du i bifogat pdf-dokument. I ett annat pdf-dokument beskrivs apotekens historia.

IngaLill Ankén

IngaLill beskriver hur det var att arbeta på apotek i gamla tider.

Apoteksvasendet

En historisk beskrivning av apoteksväsendet