Kungälvstiden

På andra sidan ån var bostaden med hustru och tre små barn. Jag såg dem sällan.

Yrkesresan började för mig på Mölndals lasarett 1957 och fortsatte på Kungälvs odelade lasarett 1958. På Mölndals lasarett arbetade jag först som militär kirurgassistent och sedan vikarierande underläkare på en kirurgisk kvinnoavdelning. Den ordinarie tjänsten fick en kurskamrat till mig, varför jag sökte en tjänst på Kungälvs lasarett och fick den. Första juli 1958 tillträddes tjänsten.

Vi var då på lasarettet i Kungälv två underläkare och en förste underläkare.
Primärjouren delades av underläkarna. Underläkarna var därför jour varannan dag och var tredje helg! Chefen var Tor Sahlström, kirurg.

Men lasarettet var ett s.k. odelat lasarett även med medicinpatienter och allt vad som sökte dit eller kom in på jourerna. Så arbetet var varierande, innehållsrikt och lärorikt. Kirurgin dominerade dock och på tjänstgöringsintyget/betyget kan man se detta. Av de 32 appendectomier jag gjorde var en på Sahlströms dotter. Han assisterade men ville inte operera. När man ser översikten av operationer (se pdf-fil) skulle jag kunnat bli kirurg, men så blev det inte.

Socialt var anställningen katastrofal. Hustru och tre barn träffade en slutkörd make och far varannan natt och som sagt två halva lördagar och två söndagar per månad. Det höll inte. Vi var tvungna att söka annat arbete åt mig. Det blev en provinsialläkartjänst i Korpilombolo något som vi aldrig kom att ångra. Familjen samlades och blev en enhet igen. Se avsnittet om Korpilombolo.

Trots allt var Kungälvstiden yrkesmässigt den bästa skola man kunde få inför nästa yrkesetapp – provinsialläkare i Korpilombolo.