Spri

Institutet (Sjukvårdens och Socialvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut) bildades av staten och sjukvårdshuvudmännen år 1968. 1995 hade institutet 90 anställda och omsatte cirka 90 miljoner kronor. Jag var med iolika projekt från början av 1970-talet till slutet år 2000. Av brist på insatser/pengar lades Spri ned år 2000 – Leni Björklund var då dess chef.

Dess uppgift var att bistå huvudmännen i utformningen av hälso- och sjukvården. Verksamhetsområdena var kvalitetsutveckling, hälsoekonomi och vårdinformatik. Spri var ett viktigt kompetenscentrum för primärvårdens utveckling och effektivisering. För Mellanälvsborg och Lerum hade det stor betydelse i uppbyggnaden av primärvården från mitten av 1970-talet och framåt. Redan 1974 engagerade sig Spri med medarbetarna Gert Ljungkvist och Palle Fredriksson i att utveckla ett vårdplaneringssystem för vårdcentraler (projekt 3040), vilket kom att spridas runt riket under slutet av 1970-talet och kallas Lerumsmodellen.
Samarbetet med Spri fortsatte med ett flertal projekt som: Basdata om kontakter i primärvården (Spri-rapport 142), POMR- handbok för problemorienterad medicinsk registrering (Spri-rapport 210), datagrundjournal. Datorisering av informationssystem vid Gråbo vårdcentral (Spri-rapport 282).
Gert Ljungkvist kom att delta i samtliga Spriprojekt med anknytning till Lerums primärvårdsområde och följde och gav råd till den vårdadministrativa utvecklingen där.

Det kanske viktigaste projektet blev Löpande vårdplanering (Lerumsmodellen).
Här presenterat ganska utförligt då jag erfarit att i nutid problemen med tillgänglighet och kontinuitet inte är lösta och verkar vara lågprioriterade på många håll i primärvården.

Registrerings- och planeringsblankett (R/P-blankett)

Alla kontakter med en patient såväl primära kontakter som och återbesök registrerades på en särskild blankett kallad Registrering/Planering (R/P). Blanketten kom att bli en nyckelfunktion i vårdplaneringssystemet. Den följde patientkontakten i alla dess skeden och gjorde att viktig information om patient, kontaktorsak och provtagningar alltid fanns till hands oavsett vem som kopplades in på patientproblemet på mottagningen och i telefonen.

Denna blankett blev enligt Spri den under många år mest distribuerade i riket. När datoriseringen av vårdadministrationen kom under 1990-talet överfördes många av planeringsrutinerna till de nya datorsystemen.

POMR
Gert kom att betyda mycket för mig, både som min bäste vän och i utvecklingen av vårdorganisation och dokumentationen av vården.
Problemorienterad journal (POMR) kom att bli vårt skötebarn. Den utvecklades i Gråbo och datoriserades i det vårdadministrativa systemet dår 1984. Vi kom att möta dess upphovsman, Lawrens Weed i USA vid en resa dit.

POMR hade tre delar, Problemöversikt - med numrerade problem, Problembeskrivning enligt SOAP för varje problem när patient och läkare avhandlade problemet, Medicinska faktalistor – som gamla data vad gällde hereditet, tidigare sjukdomar etc, samt läkemedels- och laboratorielistor med flera.