NHV-utbildad

Nordiska Hälsovårdshögskolan NHV bedrev folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning under åren 1953-2014.

     I provinsialläkarens förre ämbetsläkarens arbetsuppgifter ingick bl. a att vara ”expert” i den lokala hälsovårdsnämnden långt fram på 1960-talet.
Det intresserade mig och jag sneglade också på Länsläkarens arbetsuppgifter. (Högsta medicinska tjänstemannen i ett län med uppgift att bistå länsstyrelsen i ärenden rörande den allmänna sjuk- och hälsovården. Länsläkaren ansvarade även för övervakning av sjukvårdspersonal, sjukhus och apotek samt bekämpningen av epidemier i distriktet. Lagen om länsläkare antogs redan 1939 men verkställdes 1943. Tidigare användes beteckningen förste provinsialläkare.)

Mitt intresse gick så långt att jag vikarierade som länsläkare av och till under 1960-talet.

     För att fördjupa mina kunskaper på området gick jag samtliga kurser på Nordiska Hälsovårdshögskolan från 1963 till 1979.

Utbildningen innefattade följande månadslånga kurser:

• Socialmedicin för ämbetsläkare: 1963.
• Fysiologisk- , Yrkes- , och Näringshygien med Hälsoundervisning: 1971.
• Sjukhusadministration; 1971.
• Epidemiologi och Biostatistik; 1979 och 1980.

     Det hela avslutades med en uppsats/avhandling för att få en Master of Public Health. Uppsatsen stöttades av Edgar Borgenhammar och Calle Bengtsson men underkändes av en nybliven chef, professor från Norge. Jag orkade inte skriva om den, så någon MPH blev jag aldrig.

     Dessutom gick jag en kurs på Folkhälsoinstitutet  i Stockholm i mitten av 1960-talet med kamraten och kollegan Börje Wallheden, som hade samma intresse som jag.

     I oktober 1988 deltog jag också i en kurs i Klinisk Prövningsmetodik från statistisk synpunkt.

Tanken på att bli Länsläkare lades dock på hyllan, som tur var dels för min ”fortsatta och påbörjade karriär” kopplat till allmänläkarens och primärvårdens utveckling och dels för att länsläkeriet lades ner redan 1981.